Astrid à Aix

Jag kom, jag såg, jag blev fransman!

Söndag - Surrealism, pizza och berget!

Kategori: Astrids intressanta liv

 
Kära blogg.
 
Idag är det söndag och det regnar och åskar litegrann. Jag tycker det är ganska mysigt (hemtrevligt på något vis) medan många av fransmännen verkar tolka det som att undergången stundar. Man ba "Neeej nej nej, fransmän! L'AUTOMNE, inte L'APOKALYPS!"
 
Igår gick jag upp i ottan och träffade min klasskompis Carolyn från USA och hennes rumskompis Hannah (också från USA) på ett fik. Vi drack kaffe, åt pain au chocolate, diskuterade amerikansk basket och sen gick vi till Galerie Garnet. (tror jag) Det är ett konstmuseum som nu fram till slutet av oktober har en utställning med konstverk från impressionism till expressionism och allt däremellan. Carolyn pluggar konsthistoria så hon fick agera guide och nickade gillande när Hannah och jag kisade med ögonen, vred på huvudet och analyserade. Och att hon äntligen fick se massa konstverk hon bara läst om tidigare ledde till många "Oh my god, you guys!!!" Hahah, det var verkligen jättetrevligt. Utställningen var enorm och otroligt vacker. Där fanns många verk av Cézanne såklart men även Picasso, Monet, Miro och en storslagen tavla av Dali. ("Tonfiskarna" hette den. Eller "Fiskarna som fiskar tonfisk" Eller nåt) Det skulle även finnas tavlor av Van Gogh men vi hittade tyvärr inte dem..
Efteråt gick vi hem till tjejernas lägenhet för att äta pizza. De bor typ tre minuter från mig, så himla knäppt. På vägen dit hade de nämnt något om att de har en ganska cool utsikt från lägenheten (11:e våningen och allt), men föga anade jag vad som stundande. Utsikten var helt fantastisk. Breathtaking. Bilderna gör den inte rättvisa. Alla hus i alla tänkbara nyanser av gult, Cours Mirabeau (Aix's trädkantade aveny), katedralen. Man kunde till och med ana Marseille långt långt därborta. Och, mina vänner. Det är med stolthet i rösten (fingrarna?) som jag berättar för er:
JAG SÅG BERGET!
JAG TOG KORT PÅ BERGET!
Nu var det ganska halvkasst väder igår också så kortet kanske inte blev helt strålande MEN VAD FAN! Så himla häftigt. Vilken vacker stad vi bor i ändå.
 
Puss och kram så hörs vi snart igen.
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: